Regeringen har fattat ett beslut i frågan om räntetak på snabblån och nu är det upp till riksdagen att rösta om frågan. Finansmarknadsminister Per Bolund säger att han vill sätta stopp för bland annat ockerräntor. Hur ser det ut i Norge?
Det har länge varit på tapeten huruvida snabba lån ska få räntetak eller inte. Nu väntas lagändringen gällande detta träda i kraft redan i september 2018, och de gör att långivare som erbjudit kortsiktiga smslån till kontokrediter.
Räntor ska få ett tak
I det nya förslaget ska en konsument som lånar 1 000 kronor inte behöva betala mer än 2 000 kronor. Det är inte första gången som snabblånemarknaden får skärpta regler, redan 2014 blev det lagenligt för Finansinspektionen att med befogenhet granska och pröva bolagen som utger dessa typer av lån. Men detta har inte hindrat skulderna från att fortsätta växa, rätt så lavinartat dessutom. Kronofogden fick under 2014 in 56 000 ansökningar om obetalda snabblån, något som låg på 62 000 ansökningar bara året efter. Med införandet av ett tak på räntan vill man sätta stopp för skyhöga räntor som sätter folk i skuld.
- De så kallade sms-låneföretagen började etablera sig i Sverige i mitten av 2000-talet och marknaden för lånen har därefter vuxit kraftigt.
- 2016 ökade omsättningen med i snitt 24 procent jämfört med året innan för de tio bolag som offentliggjorde sina årsredovisningar, enligt en granskning gjord av Dagens Nyheter.
- Även utdelningen har varit god för många av de aktörer som sysslar med snabblån. Branschorganisationen Svenska Konsumentkreditföretagen, som organiserar majoriteten av snabbkreditsföretagen, ökade sin vinst med drygt 55 procent under en femårsperiod, visade en genomgång som SVT genomförde 2014.
Källa: Sydsvenskan
Konsumentlånemarknaden ut i Norge
I Norge införs just nu en rad åtgärder för att få bukt med miljardskulder. I Svenska Dagbladet går det att läsa om hur norrmännen har hela 90 miljarder kronor i dyra konsumentlån. Bara de senaste tolv månaderna har lånen ökat med hela 17 procent och de anses vara ett allt större problem. Nu införs som nämnt en rad åtgärder för att minska ”lånefesten” som den kallas vid. Dessa lån kallas för ”forbrukslån” på norska och nu skärps kraven på hur dessa får marknadsföras. Det ska bland annat alltid framgå hur stor den totala skulden är och finansieringsbolag får inte erbjuda högre krediter utan att detta faktiskt är något som kunden själv har ansökt om.
Det ska dessutom införas ett skuldregister som gör att långivare lättare ska kunna avslå de kunder som inte bedöms klara av att betala tillbaka lånen med de höga räntorna som läggs på. Konsumentlån kan så klart ge ekonomisk frihet, men denna lånetyp kan i värsta fall även ge skulder, som i sin tur blir det exakt motsatta till frihet. Hamnar man i skuld kan det ta många år innan man är ekonomiskt fri igen. Nu vill man från politiskt håll bidra till att låne- och konsumtionsmarknaden fungerar bättre:
Finans Norge, som är branschorganisationen för bank- och finansnäringen i Norge, är positiva till de nya reglerna. Organisationen har dessutom på egen hand utarbetat nya riktlinjer för marknadsföringen av konsumentlån, som infördes i vår. De flesta av regeringens åtgärder börjar gälla redan under sommaren – Svenska Dagbladet