En arbetsdag framför datorn kan innebära timmar i samma ställning utan att någon reflekterar över det. Korta avbrott och mer variation i arbetet är enkla åtgärder som gör skillnad för både kropp och ork.
Kontorsarbete räknas sällan som fysiskt krävande, men kroppen är inte gjord för att sitta stilla länge. Musklerna i nacke, axlar och rygg arbetar statiskt för att hålla huvudet och armarna i rätt läge, och blodcirkulationen i benen minskar. Ögonen fokuserar på samma avstånd hela dagen. Det är därför arbetsmiljöfrågorna kring risker med dator- och bildskärmsarbete handlar om mer än en bra stol och rätt skärmhöjd. Hur arbetsdagen är organiserad spelar minst lika stor roll som hur arbetsplatsen är möblerad.
Varför stillasittande belastar
Statisk belastning innebär att samma muskler är aktiva länge utan att få vila. Det kan ge stelhet och värk som byggs upp under dagen och sitter kvar på kvällen. När tempot är högt och fokus ligger på en skärm märks inte tröttheten förrän den redan har satt sig.
Ögonen påverkas också. Att titta på en skärm under lång tid kan ge trötta och torra ögon, delvis för att man blinkar mer sällan när man koncentrerar sig.
Mikropauser och arbetsväxling
En mikropaus är ett kort avbrott på någon minut där kroppen får byta position. Det kan vara att resa sig, sträcka på armarna, rulla axlarna eller gå och fylla på vattenflaskan. Poängen är att pauserna är täta och korta, snarare än få och långa.
Några sätt att få in mer variation är att:
- ta telefonsamtal stående eller gående
- hålla kortare möten stående eller som en promenad
- placera skrivare och papperskorg en bit från skrivbordet
- växla mellan sittande och stående om skrivbordet är höj och sänkbart
- blanda skärmarbete med uppgifter som inte kräver dator
Vila för ögonen
Ögonen behöver också pauser. Att regelbundet lyfta blicken från skärmen och fokusera på något långt bort, till exempel genom ett fönster, ger ögonmusklerna en chans att slappna av. Belysning som inte bländar och en skärm utan reflexer minskar ansträngningen ytterligare.
Arbetsgivarens del av ansvaret
Den enskilda medarbetaren kan göra mycket, men ansvaret för arbetsmiljön ligger enligt arbetsmiljölagen hos arbetsgivaren. Det innebär att arbetet bör planeras så att det finns utrymme för variation och återhämtning. En medarbetare som har tolv möten i rad i olika videoverktyg har små möjligheter att ta en paus, hur goda föresatserna än är.
Chefer kan påverka genom att sätta mötestider som slutar fem minuter före hel- eller halvtimme, uppmuntra gående möten och själva visa att det är accepterat att resa sig mitt i en arbetsuppgift. Att ta upp pauser och variation som en stående punkt i arbetsmiljöarbetet, till exempel vid skyddsronder och medarbetarsamtal, gör frågan till en del av vardagen i stället för något som glöms bort när det är mycket att göra.